Men som tur var fick jag en tid idag för att kolla upp det. Väl där sa min läkare, Mats, att det nog inte var något att oroa sig för, att det var förmodligen bara var något-han-sa-som-jag-inte-kommer-ihåg som har knutit sig eller bara en svullnad. Men eftersom jag ändå var orolig så kunde jag få göra ett punktionsprov, vilket betyder att de ska sticka in en nål i mig och ta cellprov D; Det gör inte alls ont sa han och började beskriva hur det går till. Nålen åker in och *sluuurp* så tar de provet. Han sa verkligen sluurp och gjorde någon handgest som skulle visa hur det såg ut. I samma ögonblick börja det flimmra framför ögonen och jag började må illa och var svimfärdig. Men samtalet var slut och jag rusade ut för att få frisk luft.
Så om ca en månad får jag en kallelse till sjukhuset för att göra det här hemska prov. uhh sucks
Men jag är inte så orolig nu längre.. Mest orolig är jag för nålen och illamånde, tänk så skulle jag råka kräka på sjuksköterskan.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar