A few people on Last.fm told me to write this. So yeah, thats why its in English.
Top 3 vocalists. (I cant do a top list, so this is just 3 great vocalists)
1. Ryo (9GBO)
2. Mako (deadman)
3. Sou (emmurée)
Music then, music now. As my music taste has changed over the years ive noticed that im very fastdious. If i were to make an example, back then, I could listen to Girugamesh and think "FUCK YEAH GIRUGAMESH!" now I cant stand his lack of vocal skills. And its not just Satoshi from Girugamesh, im talking about those types of bands. I can still appreciate the music from time to time, but these days, I always manage to compare their vocals to the mentioned singers above.
Varje gång jag ser Stand by me saknar jag min barndom så otroligt mycket. Jag var aldrig med om ett lika spännande äventyr som Gordie, Chris, Teddy och Vern var med om. Jag hittade aldrig en död kropp. Men att ha sommarlov, vara liten och leta äventyr, det saknar jag. Jag hade en bra idé om vad jag skulle skriva om i detta inlägg men jag glömde bort det medans jag gjorde andra saker. Jag antar och hoppas att de flesta har sett den här fantastiska film, om ni inte har måste ni genast göra det, och skämmas lite... faktiskt. Filmen handlar om de fyra vännerna Gordie, Chris, Teddy och Vern som i slutet av Sommarlovet ger sig ut för att hitta en död kropp. Liket tillhör en pojke i deras ålder som tydligen blivit påkörd av ett tåg och polisen har inte lyckats hitta honom. Vern berättar att han, av misstag, råkat höra sin äldre bror prata om att han vet vars liket är någonstans. Gängetser detta som ett tillfälle att bli kändisar, ära och berömmelsen, när det är de som lyckas hitta liket.
De fyra kompisarna har alla olika privata problem som man får veta under filmens gång, Gordie, som är berättaren i filmen, har nyligen förlorat sin äldre bror i en bilolycka och känner sig försummad av sina föräldrar efter händelsen. Chris har en negativ image i staden pga av hans familj, vilket gör honom till en måltavla när något i staden försvinner eller förstörs. Teddy har en våldsam far som konstant ser sin son som en punching-bag. Tillsammans stöttar de varandra under äventyret och finns verkligen till för varandra när de behöver någon som mest.
Filmen är inte påkostad eller uppskruvad och jag antar att det är det som gör den så bra. Vänskap och äventyr. Detta är helt klart en av mina favoritfilmer.
Jag är så fruktansvärt sugen på att köpa säsong 1 av Magnum P.I. Jag vet inte riktigt varför, eller jo det vet jag ju... det är ju en underhållande serie. Och dessutom är Tom Selleck jävligt cool i sin mustasch, hawaii-skjortor och shorts.
Att bli surprise gangbang! av allergier är inte en trevlig överraskning. I Fredags blev jag brutalt överfallen av pollen, mina ögon kliade, min näsa droppade snor överallt och jag såg ut att vara väldigt bedrövlig. På min lunchrast for jag till apoteket och köpte medicin, shit was so cash. Det var även tusen miljoner grader ute, skönt. När jag bestämde mig för att gå hem för dagen var jag inte så pepp på att hoppa på en buss full med människor när jag såg ut som jag gjorde, så jag bestämde mig för att gå hem istället. Till min besvikelse hade posten inte levererat mitt spel, det är så himla dumt att spel släpps på fredagar, posen lyckas ALDRIG leverera i tid, även om webhallen eller andra sidor skickar dagen innan. Om post från Japan kan anlända på en dag, borde även post från Sthlm kunna det. Aja, har jag väntat 5 år kan jag vänta 3 dagar till.
För övrigt har jag lyssnat enormt mycket på 凛として時雨 senaste album just A moment på senare tid, fruktansvärt bra. Sångare A och B har egentligen väldigt irriterande röster när de sjunger, men det låter ändå konstigt nog bra. Nu vet jag inte vilken låt jag ska bestämma mig för att länka, deras irriterande röster märker man mer i Telecastic fake show, men jag är currently mer inne på JPOP Xfile. Vi får se vad jag bestämmer mig för medans jag skriver klart resten av inlägget.
